Fasadrenovering i Häggvik – fasad mot trafik
En fasad som vetter mot en trafikerad väg utsätts för sådant som en fasad inne i ett bostadsområde slipper: däckpartiklar, avgaser, damm och saltstänk om vägen saltas.
Det syns först som att fasaden blir smutsig snabbare, med en gradient som är kraftigast nedtill och avtar uppåt. Den bilden är typisk för trafiksmuts och skiljer sig från algpåväxt, som fördelar sig efter fukt i stället för efter höjd.
På sikt är saltet det som gör mest skada. Det ansamlas i porösa material, det drar åt sig fukt och det angriper vissa ytskikt. Det är därför en fasad mot en saltad väg behöver både tätare rengöring och ett ytskikt som tål det.
Det går att bygga för. En yta som är lätt att rengöra, ett skikt som tål salt, och en genomtänkt lösning nedtill där belastningen är störst gör påtaglig skillnad över en livslängd.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Bedömning av hur belastningen ser ut och var den är störst
- Åtskillnad mellan trafiksmuts och biologisk påväxt
- Val av ytskikt som tål salt och som går att rengöra
- Extra skydd i den nedre zonen där belastningen är störst
- Rekommendation om rengöringsintervall
- Kontroll av att avvattningen inte drar smuts mot fasaden
- Bedömning av om ett annat material vore bättre nedtill
Så går det till
Mönstret läses
Trafiksmuts avtar uppåt; algpåväxt fördelar sig efter fukt. Mönstret säger vilket problem man har.
Zonen nedtill
Belastningen är störst i den nedersta metern. Där kan ett tåligare material eller ett extra skikt vara motiverat.
Ytskikt
Vi väljer ett skikt som tål salt och som går att rengöra utan att skadas. De två egenskaperna hänger ihop.
Avvattning
Vatten som rinner över en smutsig yta drar smutsen med sig. Fallet och blecken påverkar var smutsranden hamnar.
Intervall
Vi säger hur ofta fasaden behöver rengöras i det läget. En trafiknära fasad kräver mer underhåll, och det ska vara känt.
Fasadrenovering Häggvik i hela Sollentuna
Gradienten är den bästa diagnosen och den kostar bara att titta. Trafiksmuts kastas upp från vägbanan och avtar med höjden, så en fasad med tydligt smutsigare nedre parti och rent upptill har ett trafikproblem. Algpåväxt följer i stället fukten och sitter därför där ytan torkar långsamt – i skugga, under utsprång, i norrläge – oavsett höjd. De två kräver olika åtgärder, och att förväxla dem betyder att man rengör i onödan eller åtgärdar fel sak. Det andra är den nedre zonen. Den första metern över marken tar den absoluta merparten av belastningen, och det är där man får störst effekt av en annan lösning: ett tåligare material, en sockel som går högre än normalt, eller helt enkelt ett ytskikt som är lättare att spola av. Att lägga den investeringen bara där den behövs är billigare än att förbättra hela fasaden. Det tredje är rengöringsintervallet, som ska vara känt från början. En fasad mot en trafikled kommer behöva rengöras oftare än en inne i området, och det är inte ett tecken på att arbetet gjorts dåligt. Vi säger vad vi tror gäller så att förväntan stämmer och så att underhållet planeras i stället för att bli en besvikelse.