Fasadrenovering i Tureberg – vilken sorts puts som sitter på huset
Puts är inte ett material utan flera, och skillnaden mellan dem avgör vad som får läggas ovanpå och hur fasaden ska behandlas.
Grovt finns tre familjer. Kalkputs är mjukast, mest diffusionsöppen och används på äldre hus. Cementputs är hårdast och tätast och hör hemma på nyare konstruktioner. Däremellan finns KC-puts, en blandning som är det vanligaste på hus från mitten av nittonhundratalet och framåt.
Regeln som gäller för alla tre är densamma: det som läggs på ska vara mjukare eller lika mjukt som det som sitter under, aldrig hårdare. En hård lagning i en mjuk puts spränger loss den runt omkring, ofta med en bit av det gamla med sig.
Att ta reda på vilken sorts puts som sitter är därför den första åtgärden, inte den sista. Den går ofta att bedöma på plats av någon som sett tillräckligt många fasader.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Bedömning av vilken putstyp som sitter på fasaden
- Genomgång av husets byggår och tidigare renoveringar
- Provknackning och bedömning av putsens hårdhet
- Val av lagningsbruk som är förenligt med det befintliga
- Ytbehandling vald efter putsens diffusionsöppenhet
- Besked när tidigare lagningar gjorts med fel material
- Dokumentation av vilket bruk och system som använts
Så går det till
Vad sitter där
Byggår, utseende och hur putsen beter sig vid knackning ger en bedömning. Den är den viktigaste uppgiften i hela arbetet.
Tidigare lagningar
Vi tittar efter partier som lagats med annat material. De syns ofta som ett rutmönster av sprickor runt lagningen.
Bruksval
Lagningsbruket väljs mjukare eller lika mjukt som det befintliga. Aldrig hårdare, oavsett vad som finns i lager.
Ytbehandling
En diffusionsöppen puts ska ha en diffusionsöppen färg. En tät färg på en öppen puts är det vanligaste dyra misstaget.
Dokumentation
Bruk och färgsystem antecknas och lämnas till er, så att nästa åtgärd blir enkel.
Fasadrenovering Tureberg i hela Sollentuna
En hård lagning i en mjuk puts avslöjar sig med ett karakteristiskt mönster: sprickor som löper i en ram runt lagningen, ofta med putsen precis utanför lös eller bortsprängd. Orsaken är att materialen rör sig olika mycket vid temperatur- och fuktväxlingar, och när det hårda inte ger med sig är det det mjuka som får ta rörelsen. Det är därför man ser fyrkantiga lagningsfläckar som sitter kvar medan allt runt dem släppt. Vi tittar efter det mönstret på varje putsfasad, eftersom det både talar om vad som gjorts tidigare och var vi kommer behöva göra mer. Det andra är ytbehandlingen, som ska väljas efter putsen och inte efter kulören. En kalkputs eller en mjuk KC-puts är diffusionsöppen – den släpper igenom fukt inifrån och ut, och det är så väggen håller sig torr. Målas den med en tät plastfärg stängs den vägen, fukt samlas bakom skiktet och putsen släpper från underlaget, ofta efter tre till fem år. Det är det vanligaste dyra misstaget på putsade hus och det görs nästan alltid av välmening. Det tredje är enkelt: dokumentera. Vilket bruk och vilket färgsystem som använts är den uppgift nästa utförare behöver och som annars ska gissas om femton år.